Män är den grupp i samhället som begår flest brott, är en utsaga vi ofta får höra. Finns detta samband mellan män, maskulinitet och kriminalitet och vad i består i så fall detta? För att belysa den frågan behövs forskning och praktik, något som arrangörerna menar saknas i tillräckligt hög grad.

Länsstyrelsen i Örebro län samt Region Örebro län genomför nu den nionde konferensen i serien ”Maskulinitet i förändring”. Den 11 oktober är City konferens i Örebro fylld av personer från hela landet. Temat för i år är maskulinitet och kriminalitet. Ett tema där det enligt Kerstin Lillje, Särskild sakkunnig i jämställdhet på Länsstyrelsen i Örebro, varit lite svårare att hitta föreläsare till än tidigare år.

Vad detta kan bero på är svårt att säga, men kanske handlar det om att sambandet mellan män och kriminalitet inte har anammat genusperspektiv i så hög grad ännu, säger Lillje. Intressant är att det är först när Kriminalvården fått i uppdrag att inkludera jämställdhet i sitt ordinarie arbete, som de lyft in att arbeta specifikt med mansnormer.

Konferensserien Maskulinitet i förändring har funnits i Örebro sedan år 2010, då dåvarande Landshövding Rose-Marie Frebran ansåg att det vore bra att lyfta upp frågan om män och maskulinitet i samband med det Bernadottejubileum som pågick under hela år 2010 i Örebro. Första konferensen kom därmed att handla om sambandet mellan maskulinitet och våld, men med fokus på att motverka våldet. Serien har sedan start genomförts i samarbete med Region Örebro län och organisationen Män för Jämställdhet i Örebro. Teman som avhandlats genom åren är män och våld, hälsa, utbildning, makt, idrott, föräldraskap, sexualitet, politik och i år är alltså män och kriminalitet i fokus.

Syftet med dessa konferenser är att lyfta maskulinitetsnormer som råder och reflektera över vad som kan göras för att förändra de som inte är gångbara i ett jämställt samhälle. Arrangörerna ser också dessa konferenser som en mötesplats för de som arbetar i praktiken och forskare inom de teman som presenteras. Jämställdhet och genusförändring är grunden för konferenserna och är en del av Länsstyrelsens och Region Örebro läns strategier för att arbeta med jämställdhetsfrågor.

Förra årets konferens blev ifrågasatt av Sverigedemokraterna i en motion till regionledningen, om det är rätt att Region Örebro Län lägger skattemedel på konferenser som dessa.

Anna Swift-Johannison, som arbetar inom Region Örebro län som jämställdhetstrateg, förklarar att det finns flera olika skäl till att genomföra konferenser med detta tema;
 - Vårt största uppdrag är hälsa. Män dör tidigare och söker vård senare. Män tar fler risker i till exempel trafik och med droger och alkohol. Maskuliniteten skapar alltså en sämre livskvalitet för enskilda män och förhöjda kostnader för regionen. Därför behöver Region Örebro län delta i att problematisera maskulinitet.

Liksom Länsstyrelsen menar Region Örebro län att det är självklart att med kompetensutbildning vara en del i länets opinionsbildning för jämställdhet.

- Vi ska bidra till kritiskt tänkande. Vi ska vara en attraktiv region som baseras på värderingar som allas lika värde, därför måste diskussion om dessa frågor hela tiden hållas levande, säger Anna Swift-Johannison

Föreläsare på årets konferens:

Ida Klingzell - Lokal samordnare i brottsförebyggande frågor på Länsstyrelsen i Örebro län.
Tove Pettersson - Professor i kriminologi vid Stockholms universitet.
Philip Lalander - Professor och forskningsledare vid Institutionen för socialt arbete i Malmö
Jonas Lemon - Projektledare på RFSU där han arbetar med att föra samtal om maskulinitet med unga män som är häktade
David Ivarsson - Leg. Psykolog som arbetar på Kriminalvårdens huvudkontor inom enheten för behandling
Dr. Susanne Strand - Docent i kriminologi vid Örebro universitet
Martin Lind - Sociolog och Universitetslektor på Örebro universitet som med sitt perspektiv som sociolog och deltagare i en motorcykelklubb som tillsammans med dagens moderator ska reflektera över dagen om maskulinitet och kriminalitet.

 

 

 

 

 

 

Sedan början av september deltar jag i en folkhögskolekurs i journalistik och opinionsbildning. 50 % distansutbildning. Den första tiden har handlat om att skapa kortare notiser av längre nyhetsartiklar. Det har också handlat om det där som vi ofta brukar skälla på journalister om. Att vara så neutral som möjligt i sitt skrivande. Pressetik helt enkelt. Men också att inse att inte någon journalist kan vara fullständigt objektiv. Jag väljer ju vad som ska skrivas i notisen/artikeln.

Just det där blev väldigt tydligt när en notis på 300 tecken inklusive blanksteg, skulle skrivas utifrån en artikel som kanske låg på cirka 1500 tecken. (fram till nu är denna artikel 611 tecken med blanksteg). Det var många val jag tvingades att göra för att få en neutral text.

I mitt lärande har jag nu bestämt mig för att sätta mer fart på mitt bloggande. Den här bloggen kommer visserligen att innehålla funderingar, så som tidigare. Men från nu lägger jag också upp en flik jag kommer att kalla för ”Allmänt”. Här kommer jag prova de artiklar som jag skriver under utbildningen. Jag har också en liten ambition att försöka få till artiklar i olika former när jag väl är klar med utbildningen, vilket innebär i juni 2019.

Min första egna artikel handlar om den utbildning jag just skrev om att jag deltar i. :-)
(Se nästa inlägg!)

I samarbete med Eskilstuna folkhögskola genomför ETC nu en utbildning i journalistik och opinionsbildning. Utbildningen är ett led i folkhögskolans uppdrag att bidra till att stärka och utveckla demokrati.  

En journalistutbildning på den här nivån handlar om att söka nyheter i media, granska och formulera om dessa, för att framöver allt mer skriva egna texter. Detta leder till att deltagarna inte bara ges praktisk möjlighet att följa etablerade journalisters hantverk. De får också möjlighet att kritiskt granska journalistiska texter samt öva på nyhetsskapande.

I samtal med tre deltagare på utbildningen framkommer de höga förväntningar som finns på utbildningen. Många har sökt av samma orsak som Jenny Karlsson från Umeå som säger:
- att jag vill bli mer medveten om mitt skrivande, varför och hur jag skriver det jag gör.

Jenny hoppas att hon med hjälp av utbildningen kommer ta sig vidare inom journalistiken. Att utvecklas i sitt skrivande så att hon framöver kan försörja på det. - Åtminstone delvis.
Viktigast för de tre är dock drivkraften att bli mer aktiva i att påverka samhällets utveckling, genom sitt skrivande.
- Utbildningen ger kraft och energi, säger Jenny, som påpekar med engagemang att utbildningen redan från start är inriktad på praktiskt redaktionsarbete. Framöver kommer eleverna också få utveckla sitt skrivande av krönikor, recensioner och reportage.  

En viss kritik av att just ETC genomför denna utbildning har framkommit. Debattören Rebecca Weidmo Uvell ställer frågan i sin blogg vad ”man kan lära sig av en socialistisk journalist som driver socialistiska tidningar”, med hänvisning till ETC´s chefredaktör Johan Ehrenberg.

Lennart Clarstedt, en av eleverna, menar att tidningens politiska filosofi inte är något problem för neutralitet i utbildningen.
- Jag sökte den här utbildningen just för att den drivs i samverkan med ETC. För mig är det en garant för en motbild mot den dominerande pressen i Sverige.
Han poängterar att kursledningen är väldigt tydlig med att lära ut den pressetiska logiken - att inte skriva värderande texter.
- Att jag som journalist ska vara neutral i mina värderingar samt ge fler synvinklar utrymme i det jag skriver, säger Lennart.

- Jag skulle nog kunna skriva en artikel med både vänster och högerperspektiv, redan nu efter bara fjorton dagars utbildning, fyller Jenny in och hänvisar till det senaste hemarbetet.  Deltagarna hade då som uppgift att utifrån nyhetsartiklar om det politiska läget göra omskrivningar med inriktning på två olika målgrupper. En grupp från vänster och en från höger.

De tolv deltagarna i den här första kursen kommer från hela landet, har olika bakgrund och åldersskillnaden är stor. Förenar gör den höga ambitionen och de starka förväntningar som finns på utbildningen.