Varje människa befinner sig alltid i en eller flera större sociala strukturer. En individ kan inte leva utan ett socialt sammanhang/en social struktur. En av dessa strukturer kallar vi för genusstrukturen. Alltså den struktur som formar hur män och kvinnor förväntas förhålla sig till varandra. I den här strukturen formas vi som flickor och pojkar med förväntningar av att vara väldigt olika. Vi görs till kvinnor och män! Vi lever i ett manssamhälle där män har mer makt än kvinnor, mer i lön än kvinnor (vilket också är en värdemätare), ja det är till och med så att det som män gör, tycker och tänker är liksom en norm för hur vi ser på det mesta i vårt samhälle. När jag ser på samhället och det som sker är det med andra ord inte utifrån ett individualistiskt perspektiv. En individ är viktig för strukturen med det behövs många för att ändra strukturen, riktigt många.


Våld och makt förknippas med män och maskulinitet. Män står för nästan allt våld i samhället. Det är fler män som utsätts för våld, men de flesta som använder sig av våld är män. Våld är ett maktmedel som också accepteras i många kulturer även om vi oftast är av den uppfattningen att det endast är inom vissa ramar detta våld får finnas. Det ses som ett verktyg för polis och militär. Inom till exempel idrotten finns det oerhört förlåtande värderingar till användande av våld. Idrottsrörelsen är uppbyggd av män och strukturellt är det fortfarande oerhört maskulin. Ser vi en utsändning från en ishockeymatch är det inte ovanligt att vi får se slagsmål utan att någon straffas, mer än möjligen med några minuters utvisning. Ett brott som på gatan, i en korvkö, säkert skulle leda till böter, eller kanske t o m fängelse. På TV4-sport är det utsändningar av boxning och så kallad ultimate fighting nästan varje kväll. På förskolans gård eller i skolan tillåts pojkar att brottas och fäktas i rätt hög utsträckning och tonårspojkarnas sexuella trakasserier av flickorna ses som en självklarhet, eller kallas kanske mest för pojkstreck eller möjligen mobbing. Fotbollshuliganer är nästan att jämföra med slagsmålsgrupper av män så som vi sett dem i filmen Fight club. Kort sagt genom hela historien har vi på olika sätt mött män som utövar våld och vi har det som en del av maskuliniteten. Män skapar sin tillhörighet tillsammans med andra män och i kollektiv använder vi oss av våld. Varför skulle vi då inte kunna tala om män som kollektiv när vi vill avskaffa våldet? En organisation som Män för jämställdhet är ett kollektiv av män som vill ändra på samhällsordningen så att våld upphör. De olika politiska partierna är kollektiva organisationer med sina olika samhälls- och människosyn. Moderater och Kristdemokrater på den högra flanken och socialdemokrater och vänsterpartiet på den vänstra.


En förändring av vad som ses som manligt, där våldet är ett viktigt inslag, måste ske på flera plan. Inte bara hos den enskilde individen som självklart måste fås att ta ansvar för sitt eget handlande. Det måste också ske på ett kollektivt/strukturellt plan när det gäller att förändra det O-jämställda samhället, där våldet mot kvinnor är den yttersta konsekvensen - till ett jämställt och jämlikt samhälle där våldet inte får plats.


När det fortfarande finns mängder av män som inte vill ta ansvar för att andra män slår menar jag att vi har ett kollektivt ansvar för att förändra denna maktordning. Jag menar också att de som inte vill ta del av denna förändring bör skämmas för sin uppfattning. De har, tillsammans, en kollektiv skuld att bära. När de sedan införlivat denna skuldkänsla har de all möjlighet att göra ett aktivt val. Att förändra skulden till ansvar och handling på en individuell nivå, leder också till att män i kollektiv påverkar så att genusordningen i samhället förändras och manssamhället upphör.


Så här står det i nationalencyklopedin om kollektiv:


"kollektiv (lat. collecti´vus eg. 'samlad', 'sammanplockad', av co´lligo 'hopsamla'), stor grupp, sammanhållen kring ett gemensamt intresse: löntagarkollektiv, kollektiv av hyresgäster, konstnärer, personer som tillsammans driver en verksamhet etc. Ordet används också adjektiviskt om sådant som gäller grupper av detta slag: kollektiv bestraffning, kollektiva beslut etc"


Män är en grupp som håller samman av gemensamt intresse av att upprätthålla den genusordning som existerar. Möjligen vill några av oss göra smärre justeringar och andra lite större förändringar, men det stora kollektivet män tjänar rätt så mycket på den genusordning som råder.

Kommentera

Publiceras ej