Mig äger ingen....Så heter Åsa Lindeborgs bok om hennes pappa. Den boken fick jag som avskedspresent av mina arbetskamrater på jämställdhetsenheten när jag slutade i fredags. En fin bok som en mycket fin kamrat valt ut till just mig och som överlämnades av alla.

Nu när jag läste den tror jag att jag förstår varför hon valde just den.


Boken handlar om den ensamstående pappan som gör allt vad han kan för att visa alla runt omkring, inte minst Åsa, att han kommer att klara den uppgift som inte många män klarar ens idag. Att vara ensamstående pappa och sliten arbetare, som dessutom använder alkohol alldeles för mycket. Den handlar också om arbetaren som slet hårt för sin arbetsköpare utan att få annat än sparken när arbetsköparen hade andra planer med fabriken.

Så var de också för honom när kvinnan han älskade, Åsas mamma, lämnade honom.


Men Leif stod upp för sin sak och det var kärleken till Åsa. Även om det var motigt, många gånger på ett sätt som inte brukar skildras så öppet och tydligt som i den här boken. En helt underbar bok om en man ur arbetarklassen som blir ensam förälder åt en liten flicka. Som i sin situation gör så gott han kan i hennes uppväxt och med det också får en dotter som kan uppskatta detta. Jag älskar boken och kommer säkert att läsa den fler gånger.


Själv växte jag upp på ett liknande sätt som Åsa. Jag menar då i ett hem som beroende av klassamhällets utnyttjande av människor var fattigt och där spriten tog mest av lönen från han som tjänade mest. Jag är också uppvuxen med en ensamstående förälder. Men för min del var det min mamma. Även om både mamma och pappa fanns i hemmet de första 10 åren så var mamma ändå ensam i arbetet med oss andra. Pappa, muraren och alkoholisten, och mamma tidningsbudet, städerskan, mångsysslaren, hon som servade pappa så han kunde leva sitt liv. Hon som tog hand om de båda pojkarna som var så olika i ålder och humör.

Min pappa visste nog inte vad kärlek var. Hade nog aldrig fått den kärlek som behövs för att visa kärlek. Mamma gjorde så gott hon kunde och pyntade hemmet så som Åsas pappa gjorde. Allt för att andra inte skulle kunna säga att hon inte gjorde allt för barnen.


Jag tror att min arbetskamrat som valde boken anat något av min historia. Men jag tror ändå att syftet med att ge mig just den boken, just den dagen, var att jag skulle få känna stoltheten som jag känner utifrån titeln på boken. MIG ÄGER INGEN.

Titeln kommer från Ekelöfs dikt med samma namn och säger nog en hel del om hur en del av oss från arbetarklassens mest utsatta, tänker i vår strävan i dag. "Mig äger ingen, inte ens jag själv", är den strof från Ekelöf som finns med i boken. Just nu undrar jag om inte den där sista delen av strofen också var rätt viktigt för mina arbetskamrater när just den här boken förärades mig. Jag vill i solidaritet med andra också äga mig själv. Av den anledningen har jag också sagt upp mig från regeringskansliet. Den politiska ledning som jag skulle underordnas läste också min blogg. De ifrågasatte både innan de började läsa bloggen, och därefter min lojalitet till deras politiska inriktning. De ifrågasatte om jag kunde vara en god femokrat. Med detta visade de klart att de kunskaper jag har från genusvetenskapen. Och de erfarenheter jag har från långt arbete med jämställdhet inte var något den här regeringen var intresserad av. Inte heller de erfarenheter och kunskaper som min chef hade, vilka är mycket mer än mina, var av intresse. Då är det skönt att tänka som Ekelöf...


I mitt letande efter hela den dikt som titeln till Åsa Lindeborgs bok kommer ifrån, fann jag en annan dikt som jag nu vill dela med er.


Jag tror på den ensamma människan


Jag tror på den ensamma människan,

 på henne som vandrar ensam,

som inte hundlikt löper till sin vittring,

som inte varglikt flyr för människovittring:

På en gång människa och anti-människa


Hur nå gemenskap?

Fly den övre och yttre vägen:

Det som är boskap i andra är också boskap i dig.

Gå den undre och inre vägen:

Det som är botten i dig är botten också i andra.

Svårt att vänja sig vid sig själv.

Svårt att vänja sig av med sig själv.


Den som gör det skall ändå aldrig bli övergiven.

Den som gör det skall ändå alltid förbli solidarisk.

Den opraktiska är det enda praktiska i längden

3 kommentarer

Martin

06 Dec 2007 10:28

Du gjorde rätt.

När kommer din berättelse?

Erik Lithander

10 Mar 2009 00:16

Vad roligt att du tar upp kopplingen mellan Åsa L och Ekelöf. Jag uppskattar båda av helt olika skäl, men dikten du refererar till knyter ihop dessa eegndomliga och underbara personligheter. Tack för denna tanke.

Erik Lithander

10 Mar 2009 00:18

Vad roligt att du tar upp kopplingen mellan Åsa L och Ekelöf. Jag uppskattar båda av helt olika skäl, men dikten du refererar till knyter ihop dessa eegndomliga och underbara personligheter. Tack för denna tanke.

Kommentera

Publiceras ej