Våg bryta mönster

0kommentarer

Nu har jag haft ett par riktigt härliga dagar. I går, tisdag, tog jag med mig en riktigt god äggsmörgås och en stor termos med kaffe och satte mig bredvid hästhagen och mumsade och funderade. Före och efter fikat vandrade jag omkring med en skottkärra och en dynggrep och rensade halva hagen från hästskit. Det är en mycket fridfull stämning som råder vid och i en hage med Islandshästar i olika åldrar. Om ni inte visste det så är det inte helt fel att prata med hästar. Jag får prata ostört, vilket betyder att många tankar kan rensas. Hela tiden får jag öron som spetsas gentemot mig och då och då kommer någon av hästarna fram för att avbryta mina tankar. Snacka om avkoppling.

På kvällen var jag och Kia på en föreläsning med en av mina förebilder. Johan Ehrenberg var i Örebro och föreläste och inspirerade till ett friare tänkande. Föreläsningen gick under namnet Våga vägra vara borgare och handlade om alla de myter som den borgerliga nationalekonomin ger oss via media för att vi ska tro på statsskulden och att nedskärningarna inom den gemensamma sektorn skulle vara bra för oss. Det är fantastiskt att höra en person som har funderat på detta i minst lika många år som jag föra fram sina argument på ett så entusiastiskt sätt. Och vi är så eniga i så mycket. Jag undrar om det finns fler än han och jag som menar att män som inte tar ansvar för att motverka mäns våld mot kvinnor banne mig ska känna skuldkänslor för detta. Tar man inte ansvar för att motverka ett samhälle där män anser sig ha rätt att misshandla och våldta kvinnor, ibland genom att betala för det och kalla det för prostitution, så ska man skämmas.


Efter det tog jag bilen och körde till Jönköping där jag i dag varit på en Jämställdhetskonferens som heter Våga bryta mönster. Claes Borgström inledde dagen och han har också detta budskap, om än inte lika tydligt. Att arbeta för ett jämställt samhälle är ett revolutionärt arbete. Det handlar om att förändra samhället i grunden från ett samhälle där män som grupp har makt till ett samhälle där män och kvinnor har lika mycket makt. Och normen för vad som är rätt ska inte vara det som manssamhället företräder. Kanske ska vi se den modell som kvinnor skapat som den som vi alla ska eftersträva? tänker jag återigen.

Inte minst tänker jag så efter det att dagen avslutades med en föreläsning av Göran Wimmerström. Han är som en stå-upp-komiker under den första en och en halv timmen där han breder ut sig om det som brukar kallas manligt och kvinnligt. Jag blir orolig för att han skämtar så mycket om våra traditionella könsmönster, på ett oerhört maskulint sätt med inslag av förakt mot både mäns och kvinnors handlande, så att han inte är med i det revolutionära förändringsarbetet. Men i slutet på föreläsningen får han de flesta att fundera över varför de tidigare skrattat att jag blir väldigt glad för Görans utveckling.


Mellan dessa föreläsningar lyssnade jag på ett praktiskt projekt om att arbeta med alkohol och drogproblematik på arbetsplatser och en fantastisk föreläsning om våra kulturella föreställningar om alkohol, sexualitet och genus. Jag måste genast se till att få tag på Alexandra Bogrens avhandling.


Nu ska det bli skönt att lägga sig och sova för att i morgon få lyssna på en annan av mina förebilder. Yvonne Hirdman ska prata om Gösta och genusordningen. Och får jag möjlighet ska jag försöka få en dialog med henne om vad hon säger om att det finns dom som menar att genusordningen är en socialdemokratisk skapelse. Tänk att det finns dom som tror att genussystemet och tankar om dess förändring är ett vänsterprojekt.

Kommentera

Publiceras ej