Detta tal höll jag för en timme och 25 minuter sedan på Stortorget i Hallsberg.

Nyårstal i Hallsberg den 31 december 2008

  
Kära Hallsbergsbor, och när jag säger Hallsbergsbor menar jag alla som bor i vår kommun oavsett vilken ort, och alla ni andra som kommit hit för att tillsammans ringa in det nya året. År 2007 är mycket nära att ta slut.

Och när jag säger KÄRA så menar jag verkligen det.

  

Jag heter Tomas Wetterberg och jag kom flyttandes till Hallsberg med min fru på juldagen för ett år sedan. Jag har med andra ord varit Hallsbergsbo i exakt ett år och sex dagar. Om ni visste vad jag tycker detta år gått fort.

  

Vi flyttade till Hallsberg för att jag älskar Närke men arbetade i Stockholm. Det är ju mycket närmare till Stockholm från Hallsberg än från Örebro där vi tidigare bodde. Men inte handlade det bara om min tillvaro - vi ville också få mer tid med varandra min fru och jag.

  

En viktig orsak till att vi flyttade till Hallsberg var med andra ord tiden.

  

Tiden som det tog mig att ta mig till mitt arbete i Stockholm kom med flytten hit att bli 40 minuter kortare - per resa. Alltså en timme och tjugo minuter kortare restid varje dag betyder att jag fick nästan en hel arbetsdag mer tid för fri tid - per vecka. Att vi sedan har våra hästar inom Hallsbergs kommun, mellan Omhälla- och Tarsta fornborg - innebar ju att vi dessutom fick mer tid att vara med hästen och mer tid att rida och njuta av den vackra natur som finns i vår kommun.

  

När år 2007 började hade jag alltså flyttat till en ny kommun för att få närmare till mitt arbete i Stockholm - och ändå få vara kvar i Närke.

Och just innan år 2007 har avslutats har jag dessutom fått förmånen att börja arbete i Hallsbergs kommun. Jag har numera inte mer än 10 minuter till mitt arbete och lika kort väg hem. Det betyder att jag under år 2008 kommer att få ungefär 480 timmar mer fri tid än jag hade under år 2007. Det är lika mycket som 12 arbetsveckor. Alltså två semesterperioder. Kan ni tänka er hur bra det har blivit för mig genom att flytta till Hallsberg?

  

Är tid en viktig fråga i Hallsberg kan man då fråga sig? Kanske -

Hallsberg är, som vi alla, på något sätt beroende av tiden. Nu kanske inte en kommun kan vara beroende av tiden då tiden endast påverkar levandet ting. Eller ...?

    

Men vi som bor och verkar i Hallsberg är i allra högsta grad levande ting. Tågen som passerar och också ofta stannar i Hallsberg har sina tidtabeller. Många som bor i Hallsberg pendlar till sitt arbete i någon annan kommun Det kommer också många till Hallsberg för att gå i skolan eller arbeta. Deras tillvaro är beroende av tågtiderna.

  

Tiden sägs ibland gå fort och ibland sakta.

Det är kanske mer upplevelsen av tiden som är tid, än själva tidens gång.

För vad är egentligen tid? Tid är inte något som bara går - eller?



Nina Björk skrev häromdagen i Dagens Nyheter om tiden: "Att den faktiskt finns, att den faktiskt går - att den förvandlar. Nya ränker nya lister. Med Edith Södergrans ord en förvandlerska, en förstörerska, en förtrollerska som kommer och erbjuder oss nya tillvaror med nya frön, som ringlande ormar, som klippor i havet. Det gives inga alternativ till tiden. Eller det alternativ som gives är sämre."

(slut på Nina Björks citat)

  

När vi flyttade till Hallsberg bestämde vi att under 2007 års semester skulle vi lära känna vår nya kommun. Vi hade som mål att inte passera kommungränsen. Löftet var svårt att hålla, som ni förstår, då kommunens gränser är rätt så krokiga. Vi åker till och med genom Kumla för att komma till våra hästar vid Tarsta. Att rida upp på, och runt Tarsta fornborg, är som att flytta sig tillbaka i tiden.

  

När vi står där uppe på borgens topp kan vi se Sköllersta - en modern del av Hallsberg med anor från andra tider.

I Sköllersta där det tillverkas Sibyllakorv. En delikatess som är stor åtgång på under semestertider och som är vida känd. Inte bara i Sverige. Är korven beroende av tid?

Ja...om den inte äts upp inom rimlig tid är den inte god och den tillverkas vad jag förstår under dygnets alla timmar.

  

Och på tal om delikatesser så finns inom vår kommun, i Hjortkvarn, numera en glass som kommer att få många människor att besöka vår kommun. Tidlös glass där visserligen försäljningen kan vara beroende av de olika års-tiderna. Och för att inte tala om vikten av glass under semester-tider.

När vi är i Hjortkvarn måste vi också skapa tid för glassälskarna att se den vackra bygden runt Svennevad och Boo herrgård. Det gamla fideikommisset som funnits där sedan 1600-talet och som varit i släkten Hamiltons ägo sedan 1748.

  

En by som på något sätt är kvar i en annan tid. Här runt den otroligt vackra kyrkan ståtar gravar från alla dessa tider, där står slottet från 1870-talet och nära parken finns en ö med många, kanske lika gamla ekar. För att inte tala om landets första folkskola. Promenaden tar oss liksom tillbaka genom tiderna.

  

Tillbaka i Hallsberg finna många olika byggnader från olika tider som påminner om människor som levt här, som ger oss perspektiv på tid.

  

Familjen Bergöö kom till Hallsberg när järnvägen mellan Göteborg och Stockholm stod klar. Här etablerade Adolf en handelsbod och snart föddes hans och Hildas tre barn. Ett av barnen var Karin. Karin utvecklades till en stor konstnär, med inriktning på textilkonst och inredning, men hon målade också en hel del tavlor liksom hennes man Carl Larsson. För så vill jag se det. Han var hennes man, mer än hon var hans fru. Hennes talangs utveckling kanske t o m stoppades när hon gifte sig med honom?

  

Bland de få statyer vi har här i Hallsberg, med rallaren som var viktig för vår bygd, och med pojken som sitter där utanför centralen och väntar, borde vi också ha en staty av Karin Bergöö. Under min tid här i Hallsberg ska jag från och med i dag försöka få med er på att vi här på torget ska ha en staty av Karin Bergöö och vi ska tillsammans med hennes sällskap arbeta för att visa hennes färdigheter. År 2009 är det 150 år sedan Karin föddes och 120 år sedan Bergööska huset byggdes. Jag vet att planering pågår inför det året.

  

År 2008 blir mitt 54:de år. Är det fler än jag som brukar tänka på att det känns som att man inte är i den ålder man faktiskt är? Är vi på något sätt tidlösa då?

  

Eller hur är det med tiden när ni tänker på den där dagen ni fick ert barn - om du nu är förälder. Eller den där dagen ni träffades som par - om ni nu är ett par. Eller den där dagen du började skolan? Eller sedan ni stod här på torget, eller var någon annan stans, och väntade på att ringa in år 2007.

Vi brukar tänka och säga att det var som i går. Tiden går så fort!

  

Men kan tiden gå för fort? Vad händer under all den tid vi har? Tänk så mycket som hänt i och runt er relation - eller sedan ni hade en relation - eller sedan ni började skolan. Eller vad som hänt med vårt land, vårt Europa, vår värld sedan den första i släkten Hamilton, släkten Bergöö, släkten Johansson, eller släkten Kliko kom till Hallsberg. Tiden kan väl inte gå fortare än alla de upplevelser vi har under tiden? Går tiden fort har vi alltså hunnit med mycket och vill så mycket mer. Går tiden sakta - ja då kanske vi också hinner mer?

  

År 2007 var ett bra år när det gäller utvecklingen av Hallsbergs.

Och för mig känns det som att året gick väldigt fort.

  

Men varje år innebär också sorg. Förutom den personliga sorgen som många upplevt under 2007 har vi också i vårt kollektiva medvetande delat sorg vid ett par tillfällen. Både genom den husbrand där en liten flicka och hennes pappa förolyckades och då Sören Larsson gick bort.  Jag tror att alla vi som bor i Hallsberg har delat sorgen med de anhöriga vid båda dessa tillfällen.

  

Sören är för mig en man som personifierat Hallsbergsandan, allt sedan mina första möten med honom under slutet av 1970-talet.

Här i Hallsberg lyssnar vi på varandra och arbetar för att vi ska vara en viktig del i regionen, landet och Europa. Vi är en naturlig del av världen.

Här i Hallsberg ser vi det som viktigt att ta intryck från andra och stödjer dem som arbetar för detta. Här i Hallsberg tar vi emot som nya innevånare med en varm hand oavsett om vi kommer från Örebro, Somalia eller Irak.

  

Jag vill att vi tar med oss den andan också in i 2008.

  

Så låt oss nu hoppa av från tåg 2007, men inte glömma resan den är viktigt och den gav oss viktiga erfarenheter också för vår framtid.

  

Låt oss ta plats på tåg 2008. Tåget som tar oss in i nya upptäckter, nya erfarenheter, nya höjdpunkter som vi kan ha nytta av för att tillsammans utveckla vårt spännande Hallsberg.

  

Och som ni alla vet så leder ju inte tågen bara bort från Hallsberg - de leder också hem till Hallsberg.

  

GOTT NYTT ÅR 2008

Kommentera

Publiceras ej