Just nu sitter jag på ett hotellrum i Malmö och funderar på vad mycket vi klarat av under år 2009, i Män för jämställdhet. Jag har just läst verksamhetsberättelsen, för jag vet inte vilken gång i ordningen, och det är bara så härligt att se. Du kan finna om du klickar på den här meningen.

 

Det är också mycket som vi räknar med att få gjort under det innevarande året. Det kan du också läsa mer om på vår hemsida.

 

Och nu är det dags för årsmöte i dagarna två. Det är en fin tradition vi har i Män för jämställdhet, att förlägga dessa vart annat år i någon annan stad än Stockholm. Det är då den lokala gruppen på orten som står för första dagens program. I morgon får vi veta mer om jämställdhetsarbetet på Malmö stadsteater och om kvinnofridsarbetet i Malmö stad. Ett mycket bra arbete som jag personligen besökt en gång tidigare, när Örebro låg i startgroparna för ett sådant arbete. Vi i organisationen ska också lära oss mer om Non-Violent Communication. Något som handlar om hur man kan kommunicera så att konflikter och missförstånd minimeras, och så att samspel, respekt och demokratiska processer främjas. Personligen känner jag att det kan bli bra kunskap inför många möten med flera av er som brukar kommentera mig här på bloggen :-)

 

Jag ska försöka skriva lite mer under vår årsmöteshelg för att hålla dig informerad.

 

Men innan jag slutar vill jag också passa på att berätta, att jag i går kväll var på ett mycket stimulerande möte i Kävlinge kommun. Mina funderingar om var arbetet med jämställdhet i förskolan och skolan har tagit vägen fick ett svar. Det händer en hel del i vårt land. I Kävlingen är det en skola som fått projektmedel från Delegationen för jämställdhet i skolan och nu sätter de igång ett inspirations- och utbildningsprogram för pedagogerna på den skolan. De kändes så oerhört inspirerade och jag är så glad att jag får vara med på ett hörn i deras arbete. Min roll i går handlade om att ge någon form av bas för det tänkandes om är så viktigt för att koma framåt med arbete som detta. Att se sig själv som förmedlare av traditionella könsmönster och med detta också förstå hur man kan vara en del i förändringen.

 

En av flera slutsatser jag gjorde när jag lämnade den gruppen var densamma som jag fick uppleva så många gånger när jag arbetade med Delegationen för jämställdhet i skolan. Att förskolan och skolans personal är oerhört lyhörda för hur de hela tiden kan utvecklas i sin profession. Tänk om alla var som dem?

 

Och tack också för den gästfrihet jag fick uppleva, både på skolan och ända till jag lämnade Lund.

 

 

Ha en bra kväll!

1 kommentarer

Petra Alfe-Åslund

19 Mar 2010 17:35

Tack själv Tomas, för att du inspirerade oss på Ljungenskolan. Det var verkligen en lyckad kväll, tycker jag. /Petra

Kommentera

Publiceras ej