Efter att ha skrivit artikeln igår om hur svårt det är att ha en inre resa när jag åker tåg numera, fick jag en liten dialog med en vän. Hon funderade i motsatt riktning än den jag själv önskade lyfta till reflektion. Mitt perspektiv var avsaknad av lugn och ro på resan med tåg.
Jag ville spegla min fundering om att ständigt höra människors högljudda samtal i sina mobiler. Att inte så sällan avhöra människors höga samtal i stolar omkring mig, samt högljudda diskussioner när jag själv önskar läsa en bok.Eller bara ha den där inre resan med mina tankar som SJ hade som reklam för en tid sedan. Jag eftersöker ett hänsynstagande till mig och andra där på tåget.

Efter vår dialog, som genomfördes på Facebook i några få kommentarer, har jag funderat vidare på det där med tolerans kontra hänsyn. Jag fick intrycket av att jag själv kanske inte är tillräckligt hänsynstagande gentemot dem som vill ta plats i det kollektiva sammanhanget, som en tågresa är. Men jag funderade länge på om det jag ser som hänsyn till mig och andra som vill resa i lugn och ro, skulle kunna handla om att jag är den egocentriske personen. 

För att förstå begreppet ”tolerans” lite bättre sökte jag runt i några källor om begreppet som sådant. Jag började med Nationalencyklopedin, som hänvisar i den filosofiska delen till liberalismen och den liberala demokratin. ”Inom den politiska filosofin har tolerans (…) varit en kungstanke för liberalismen, men ingår i den demokratiska överideologin överhuvudtaget. Toleransens gränser sätts därvid naturligt av toleransprincipen själv: man bör inte tolerera handlingar som orättmätigt inskränker andras tanke- och handlingsfrihet.” Att de sedan beskriver att begreppet också kan användas på ett annat sätt inom biologin, gör det hela lite roligt i mitt sammanhang. Där förklaras nämligen begreppet på följande sätt: ”tolerans (franska tolérance, av latin toleraʹntia ’tålighet’, av toʹlero ’tåla’, ’uthärda’), inom biologi en organisms motståndskraft mot ogynnsamma miljöförhållanden...”.

I Wikipedia kan en läsa om hur begreppet finns inom politiken och inom humanismen, men artikeln de har hjälper mig/oss inte så mycket i det här sammanhanget. Det skulle möjligen vara det som finns i slutet av Wikipedias artikel: ”Tolerans misstolkas ofta som acceptans”

Wikipedia förklarar sedan begreppet; Acceptans är en persons godkännande av att uppleva en situation, att följa en process eller att vara i ett tillstånd (ofta en negativ eller obekväm situation) utan att försöka ändra det, protestera eller avsluta det.

Det är nog där jag och min vän L går fel i vårt samtal på Facebook. Men det är kanske också där som jag har min stora oro för det jag själv benämner hänsyn. För mig blir det underligt när de som blir störningsmoment genom att ta för stor plats i rummet (tågvagnen), blir de som får tolkningsföreträde för vad som leder till inskränkningar i andras tanke- och handlingsfrihet.

Intressant i sammanhanget var när jag sedan skulle söka på begreppet hänsyn och hänsynstagande, fanns det inte någon som skapat en sådan artikel på Wikipedia. Däremot kunde jag läsa i Nationalencyklopedin att begreppet kunde användas så som jag tänkte; ”det att uppträda måttfullt för att inte skada eller störa omgivningen”

 

 

 

 

Kommentera

Publiceras ej